Det första doppet i en isvak tar andan ur dig. Kroppen drar ett djupt andetag av sig själv, pulsen rusar och andningen blir snabb. Andas lugnt och räkna till tio, så börjar värmen sprida sig i kroppen. Ett vinterbad brukar vara ett snabbt dopp: gå upp medan du fortfarande har kontroll över andningen och armarna. Bada aldrig ensam, och gå bara ut till vaken om isen bär: kärnisen ska vara minst 10 centimeter tjock.
Vad händer i kroppen när du kliver ner i isvaken?
Redan när du klär av dig i den kalla luften börjar kroppen skydda sig. Huden blir blek och kall, och du kan börja huttra. När du sedan kliver ner i vattnet kommer köldchocken: en kraftig, ofrivillig inandning, stigande puls och blodtryck och en andning som blir både snabbare och djupare.
Köldchocken är en av de stora riskerna vid vinterbad. Kan du inte styra andningen kan du andas in vatten. Fortsätter du att andas mycket snabbt kan du svimma i vattnet. Hur kraftig köldchocken blir beror på hur snabbt du doppar dig och hur stor del av kroppen du sänker ner. Vinterbadar du ofta blir chocken mindre påtaglig och andningen lättare att kontrollera.
Värm upp innan du badar. Gå i försiktigt så att kroppen hinner vänja sig, och andas djupa, lugna och kontrollerade andetag. Efter några sekunder känns det inte alls lika kallt längre. Efteråt brukar man känna sig varm, glad, lugn och stark, enligt vinterbadarna i kallbadsföreningen High Coast Seals i Örnsköldsvik.
Hur länge kan du vara i vattnet?
Doppet ska vara kort. Vatten leder bort värme ungefär 25 gånger bättre än luft, så kroppen kyls snabbare i vaken än på isen. Kylan går också in i musklerna och nerverna i armarna, och då blir det mycket svårare att simma och att ta sig upp. Lämna därför vattnet medan armarna fortfarande lyder.
Hur fort kroppen kyls ner skiljer sig mycket mellan människor. Ålder, kön, hur mycket underhudsfett du har, sjukdomar, mediciner och alkohol påverkar hur kroppen klarar kylan. Badar du för första gången har du inget att jämföra med, så nöj dig med ett snabbt dopp.
Varför ska du aldrig vinterbada ensam?
Badar du ensam finns det ingen som kan hjälpa dig om du halkar eller svimmar i vaken. Har du inget sällskap ska du avstå från badet. Ta med en vän som står kvar på isen eller bryggan medan du är i vattnet. Tala också om för någon annan var ni ska vara och när ni räknar med att vara tillbaka.
Hur tjock ska isen vara för att du ska gå ut till vaken?
Kärnis är den klara, blanka is som ofta lägger sig först. Den ska vara minst 10 centimeter tjock. Prova isen med en ispik om du är osäker, och gå inte ut om du inte är säker på att den håller.
| Det här ser du | Det här gäller |
|---|---|
| Kärnis | Minst 10 centimeter tjock. Mörk, nylagd kärnis kan ha många svaga partier som är svåra att se. |
| Snötäckt is | Snön döljer svagheter. Under tjocka snödrivor kan isen vara tunnare, eftersom snön isolerar och bromsar istillväxten. |
| Is efter plusgrader | Isen blir svagare, och ytan blir ofta blöt och blank så att svagheterna är svårare att se. |
| Havsis och is i skärgården | Saltis är alltid svagare än insjöis. Den låter inte tydligt när den tunnar ut och är svårare att bedöma med ispiken. |
| Svaga ställen | Vass, råk, brygga, bro, udde, avlopp, utlopp, inlopp, sund, grund och vindbrunn. |
Källor: Svenska Livräddningssällskapets isvett, juni 2026, och Issäkerhetsrådets fakta om is.
Strömmande vatten försvagar isen. I sund, över grund och runt uddar blandas varmare bottenvatten med ytvattnet. Vid inlopp och utlopp kan isen vara svag en lång bit ut. Under bryggor och broar är isen ofta svag, och i vassen leder vassrören upp värme från botten. Välj därför en plats för vaken en bit från sådana ställen.
Den som hugger upp en vak ska märka ut den, så att ingen annan ramlar i av misstag. Granris eller plastband på stolpar fungerar. Vid bryggor är det extra viktigt att barn inte kan hamna i vaken.
Vad ska du ha med dig ut på isen?
- Isdubbar. De ska alltid vara med på isen. Bär dem högt runt halsen och utanpå kläderna, så att du når dem med handskarna på. Öva: lossa dubbarna med handskarna på, lägg dig ner och dra dig fram.
- En visselpipa i isdubbarna. Den ska vara av plast och utan kula, eftersom kulan kan frysa fast. Med visselpipan når du fram lättare än med rop.
- Ispik och räddningslina. Med ispiken provar du isen, och med linan hjälper ni varandra upp.
- Flythjälp. Det kan vara en flytväst, en flytoverall eller en ryggsäck med vattentätt packat ombyte.
- Mobiltelefonen i ett vattentätt fodral, så att du kan ringa 112.
- Varma kläder före och efter doppet. Mössa, handskar eller vantar och badskor håller dig varm. En badrock är skön före och efter, och en handduk eller ett liggunderlag är bra att stå på när du byter om.
Även med isdubbar är det inte säkert att du kan ta dig upp ur en vak på egen hand. Därför behövs någon på isen som kan hjälpa till med räddningslinan.
När ska du stå över vinterbadet?
- När du inte har någon att bada med.
- När du har druckit alkohol. Alkoholen vidgar blodkärlen, gör att du huttrar sämre och försämrar omdömet, så du kyls ner snabbare än vanligt.
- När du inte är fullt frisk, till exempel om du har en infektion.
- När du inte är säker på att isen ut till vaken håller.
Har du högt blodtryck eller en hjärtsjukdom bör du rådfråga din läkare innan du vinterbadar.
Är du förkyld ska du vänta med vinterbadet. Med en infektion i kroppen ska du varken idrotta eller motionera, men det är ofta bra att vara uppe och röra på sig.
Vad gör du om någon går igenom isen?
Går du själv igenom isen ska du vända dig mot hållet du kom ifrån, eftersom isen höll där. Ta det lugnt. Det känns mycket obehagligt, men du klarar många minuter i vattnet innan kylan gör det svårt att agera. Ta fram isdubbarna och behåll handskarna på. Häv dig upp med armbågarna nära kroppen och kryp eller åla långt upp på bärig is innan du reser dig.
Ser du någon annan gå igenom isen ska du larma 112 så tidigt som möjligt. Gå mot vaken från samma håll som personen kom, där isen bär. Ha alltid något mellan dig och den som är i vattnet, till exempel en lina, en ispik, en livboj eller en trädgren. Måste du ut på tunn is ska du ha flythjälp och en lina bakåt som säkring. Går livräddaren också igenom isen är det två personer i vattnet i stället för en.
Andas personen inte normalt när hen är uppe ur vattnet startar du hjärt-lungräddning med fem inblåsningar, på samma sätt som vid annan drunkning. På isen behöver du inte flytta personen från det fuktiga underlaget. Torka av bröstkorgen om ni har en hjärtstartare. I vatten som är kallare än 6 grader rekommenderas att HLR påbörjas om personen har varit under ytan i upp till 90 minuter. I varmare vatten är gränsen 60 minuter, enligt HLR-rådets riktlinjer för drunkning 2026.
Hur märker du att någon har blivit nedkyld?
Nedkylning betyder att kroppstemperaturen har sjunkit under 35 grader. Tidiga tecken är kraftig huttring, nedsatt känsel och funktion i händer och fötter, sluddrigt tal och dåligt omdöme. När temperaturen sjunker under 32 grader avtar huttringen, och då går nedkylningen fortare.
| Kroppstemperatur | Tecken | Gör så här |
|---|---|---|
| 35 till 32 grader | Kraftig huttring, nedsatt känsel och funktion i händer och fötter, sluddrigt tal, apati, nedsatt omdöme | Ta personen till värme och skydd, byt till torra kläder och ge varm, söt dryck. Rörelse höjer kroppstemperaturen. Ring 1177, eller 112 om det behövs. |
| 32 till 28 grader | Huttringen har avtagit, musklerna är stela, personen är dåsig eller medvetslös | Larma 112. Flytta personen mycket varsamt och liggande. Lägg en medvetslös person som andas i stabilt sidoläge på ett isolerande underlag och täck med filtar eller kläder. |
| Under 28 grader | Medvetslös, verkar livlös, stor risk för hjärtstopp | Ring 112. Personen kan fortfarande leva. Kontrollera medvetande och andning i upp till en minut och starta HLR om du misstänker hjärtstopp. |
Källa: Issäkerhetsrådet, nedkylning i samband med vinterbad.
Senast faktagranskad: 24 oktober 2026